...
Jag tror det handlar om rädsla. Så fort det går bra så hinner inte hjärnan riktigt med och tänker " men vad händer nu, jag ska ju inte må bra" för den är van vid massa tråkigheter. Och omedvetet lyssnar man på det för det enda man kan och vet och det är just att må dåligt, det är vi experter på. Men bevisa istället för dig själv att du faktiskt kan må bra. Att du kan gå ner i vikt, äta bra och samtidigt motionera. Innerst inne tror jag att du vet det! Så sluta tryck ner dig själv och fortsätt precis som du har gjort innan. Det klarar du. HEJA DIG!!
Jag har varit där och det är inget roligt. Jag vet hur jobbigt det är. Jag vet hur svårt det är, hur tankarna går. DU KAN TA DIG IGENOM DET HÄR!
Så fort din kropp vänjer sig vid träning kommer du rasa i vikt. Så var det iaf för mig. Det tar någon månad innan kroppen känns ok med träning. Lycka till
Sv: Tack, du är så himla gullig.Läste att du kutat vårruset, fan så duktig du är! :) Kram
Du måste hitta balansen. Det spelar ingen roll hur nyttigt och lite du äter och hur mycket du tränar om du inte mår bra i övrigt.
Bry dig om de övriga delarna i livet, som vänner, kärlek, musik, jobb istället och ta maten som sekundär så ska du se att mathållningen flyter på av sig självt. Du fokuserar för mycket på vikten.
Träna kondition för att du vill kunna springa ifrån potentiella våldtäktsmän, styrketräna för att orka bära tunga saker själv, ät nyttigt för att du vill vara pigg och lyxa till det med det godaste du vet (pizza, smågodis, choklad - vad det nu är) när du verkligen, verkligen är sugen. Då är det värt det! Se viktnedgången som en bonus till ditt välbefinnande istället. Öva på den tanken, tycker jag!
Träna det mentala till en början..tycker själv att det är en bra grej..försök hitta balansen inuti.
Hejja dig!
hej!
Det är bara att kämpa på! Hjärnspökena måste nedkämpas och svältas. Vet hur jobbigt det är men det går. Det finns en amerikansk sida som är bra och som jag tror kan vara dis till hjälp. Kolla in www.sparkpeople.com och testa att logga din mat och din motion och få stöd och hjälp från massa andra i din situatuin. de har plats för blogginlägg och massa annat.
Lycka till!
Wickie!
jag känner igen mig där man sitter å verkligen vräker och man tänker att jag börjar ta nya tag imorgon, tror att många känner och tänker så. de är super svårt! men om andra klarar det ska vi också göra det! kör hårt!
Jag vet att du klarar det. När man läser din blogg är du så duktig vanligtvis. alla har en svacka då och då *skickar peppkramar*
